Jag i ett badkar.

Tja alla! På bilden softar jag i ett badkar.

Bo fo' sho'!

Nytt motto

Igår fick jag en fråga om vad mitt levnadsmåtto var. Det första jag kom att tänka på var "Vin, kvinnor och sång". Det innefattar ju ändå en hel del av vad som är viktigt här i livet. Helst skulle jag vilja lägga till "kebab" eller "vaniljglass", men hur man än vrider och vänder på så ser det ganska fånigt ut. Jag blev lite nyfiken på varifrån uttrycket härstammade, så jag drog en snabb wikipedia-session och fick veta att det var Johan Strauss som skrivit en opera, ett stycke, eller vad det nu heter med uttrycket som namn. Jaha, skitintressant, tänkte jag, drack lite O'boy och slöklickade vidare. Jag hamnade på en sida med en turkisk version av uttrycket.

"At, Avrat, Silah"

Redan där ser det häftigt ut, och jag känner att jag kanske hittat det. Mitt motto. Man skulle också, utan problem kunna lägga till "kebab" utan det sticker i ögonen, vilket är ett stort plus. Men det är när översättningen kommer som jag blir euforisk:

"Häst, kvinnor och skjutvapen"

Den som myntade det uttrycket måste ju vara den coolaste människan i världen.

Yo's and Oh's.

Tjabba, tjena, hallå. Eftersom min laptop inte riktigt är i körbart skick sen förra veckan (skarmen är stendöd, sprucken och kolvit) fick jag låna en av min klasskompis Evas gamla bärbara datorer. Det kändes bra att ännu en gång kunna få ta dela av den fantastiska värld som vi lite hippare personer brukar referera till som "webben", med allt vad det innebär. Så fort jag fick väskan med datorn i min hand rev jag upp den, pluggade i alla sladdar jag kunde hitta, tryckte på "ON", hörde hur tröskverket gick igång och kände hur någonting knöt sig min mage. Någonting stod inte rätt till. Efter ett dygns användande av denna ursäkt till datamaskin kan jag konstatera att min magkänsla hade rätt. Jag har jag svurit över dess existens så många gånger att kroppens lemmar inte längre räcker till för att hjälpa mig hålla räkningen. Vissa gånger är det skönt att man inte har en .357 Magnum i skrivbordslådan, Gud vet vad jag varit kapabel till när jag försökte att avinstallera ett av de 3 anti-virusprogrammen som fanns inlagda på burken sedan tidigare, men misslyckades för att "avinstallation av detta program är en säkerhetsrisk, var vänlig kontakta systemadministratören". I am the phakking systemadministratör, och jag anser att du som är säkerhetsrisken! Now, be gone, pest! Datorn lydde mig inte. Jag slet mitt hår.

Oj... Jag tappade fokus på grund av mitt underliggande hat till icke-fungerande teknik, och nu börjar jag bli hungrig, här under presenterar jag en kort sammanfattad lista över vad jag egentligen skulle ha sagt med det här inlägget:

* Jag har läst många böcker när min dator varit paj. Amberville, Harry P, Bilbo, Jorden Runt på 80 Dagar och Dumskallarnas Sammansvärjning. Nu vill jag ha tips på någonting mer att sätta tänderna i (nej, mitt kostintag består inte delvis av litteratur, det är ett talesätt :E).

* Det har varit ett äventyr för mig att skriva detta inlägg, därför är det värt mycket mer än ett vanligt inlägg, skrivet på en fungerande dator, av en Henrik med normalt blodtryck.

* Jag har tappat bort min rakapparat och är därför skäggig. Det passar sig dock ganska bra då jag ska på fest med Robinson-tema på lördag. Yeah!=D

Fridens liljor och klackarna i taket, nu ska jag dricka jordgubbsmilkshake!

Jag känner mig inte skyldig när jag stjäl den här från Bodjas blogg. Jag gömmer mig trots allt under masken ^^

Awesome!

Tentan avklarad, jag får vara hemma i Skellefteå i nästan en vecka, klassfest idag, Fallout 3 på bussen hem (och kanske varje ledig sekund resten av veckan), Nicola kommer hem om precis en månad, en himla massa mycket musik, uppesittarkväll med såna där kompisar inatt, ett nystädat rum, jag får hjälp av mamma att tvätta mina kläder när jag kommer hem, jag hittade min favorithalsduk, träningsvärken är borta blablablabla

Just det, idag är jag glad, och det tycker jag att du också ska vara!=D

Den finska kvalitetcykeln.

Det här spektaklet är min ursäkt till cykel. Lägg märke till att halva styret saknas. När jag köpte den för tre månader sedan var den i nyskick, men första gången jag vidrörde den tyckte jag mig höra ett hånskratt från himmelen (eller om det var underifrån), och cykeln började sakta men säkert falla i bitar. Det händer mig VARJE GÅNG jag köper en ny cykel. Jag tror jag har någon sorts förbannelse som vilar över mig. En vårtermin i åttan avverkade jag 4 cyklar. 4 cyklar på en vårtermin! Det är inte normalt. Och ni ska veta att jag inte är någon vårdslös cyklist eller så. Jag försöker verkligen vara snäll och vårda dom genom att smörja kedjor och pumpa däck i hopp om att det är den här cykeln som är the one, den som ska hålla hela livet. En gång hade jag en cykel som höll i ett år. Jag blev överlycklig och vi firade vårat ettårsjubileum med lite 5-56 och bilshampoo. Men, som ni alla vet, underbart är kort och några veckor senare blev den stulen. Livet är allt bra orättvist ibland.

Prognos vs. Utfall

Det här var vad jag trodde min dag hade att erbjuda:

Det här är vad jag fick:

Eller nästan iallafall. På den sista bilden har jag förskönat bort 10 timmars matematik, men vad gör man inte för konsten egentligen?

Yrvaken, nyrakad och halvnaken.

Jag ligger i min säng lite lagom bakis efter den gångna gårdagens äventyr och väntar på att min vän Mikael ska vakna upp med tuppen.



(FUL BILD PÅ MIKAEL NÄR HAN STICKER UT TUNGAN OCH SER UT SOM OM HAN SVALT EN CYKEL) <- ett skämt jag stulit från Toves blogg, och ett uttryck jag tveksamt stulit från Pappa.



När han vaknar ska vi gå till Fantastisk och köpa oss ett litet skrov ögonabums (haha, vilket förpillrat förträffligt ord). Det är i min imo det bästa snabbmatsstället i Umeå. Det har jag inte tyckt förrut, viilket paradigmskifte! Jag har medvetet misshandlat det svenska språket mer än vanligt i det här inlägget och använt ett uttryck lite felaktigt i varje mening hittills, jag tyckte det skulle vara latjo-lajbans. Creative writing, likzom. Nu när jag läser igenom vad jag skrivit inser jag att det nog inte blev det. Det visade sig att det här här inlägget blev sanslöst rörigt, intetsägande och knappt marginalroligt, även för en varelse med så vriden syn på humor som mig själv. Att "stjäla någonting tveksamt" måste vara det dummaste jag någonsin skrivit. Fast då skriver jag inte speciellt mycket egentligen. Det kanske syns? Alla läsare härmade den nickande msn-smileyn när dom läste det där. Jag är inte bara en dålig bloggare, jag är även synsk sådan. Näe, det här blev faktiskt så dåligt att jag bara för sakens skull tänker publicera det. Jag är trots allt lite nöjd med rubriken.


En ful bild på Mikael när han sticker ut tungan och ser ut som om han svalt en cykel (bilden är stulen från Bodjas blogg, uttrycket fortfarande stulet av pappa)

Hemmasjuk.

Könsord.

Det var länge sedan jag mådde dåligt på riktigt, men nu gör jag det faktiskt. Jag behöver er. Er och sömn.'

Studieteknik

Istället för att lära mig trigonometriska identiteter har jag suttit och vridit och vänt på vad Aesop Rock försöker säga med "Daylight". Det kändes viktigare och på sätt och vis mindre komplext och jobbigt än matteduggan jag har om 40 minuter. Det finns verkligen INGENTING som motiverar mig just nu. När det känns så vet man att det saknas någonting i matematik som skolämne: Var fan är känslan? Allting har verkligen bara två svar, rätt eller fel. Här finns det ingen plats för tolkningar. Just nu känns det bara som om jag håller på att utbilda mig till en hjärnlös miniräknare med potential och personlighet likvärdigt en kulram. Det är inte jag. Inte då, inte nu, inte sen. Jag är en sån som vill skrika från toppen av ett berg, skjuta zombies med ett hagelgevär eller bara ligga på ett kallt stengolv och stirra i taket. Helt enkelt vad som helst hellre än det här.

Kuk.

WTF?!11

Det är helt sjukt hur snabbt den här veckan har gått. Den har gått så snabbt att jag inte bara tvivlar på att det var hela 7 dagar sedan jag skrev mitt förra inlägg, utan att jag finner det helt omöjligt. Jag fattar verkligen inte var tiden tog vägen. Det kan inte ha gått mer än tre dygn.

Men om man ser det från den ljusa sidan och har lite skev logik så medför detta att det bara är cirka ett dygn tills Lången kommer hit, tre dagar tills mattekursen är över, nio dagar tills Nicola kommer hem och bara lite mer än två veckor tills julafton! :O

Ita-kora-sori-tsi!

Hur enkelt tror ni det är att räkna matte när låten från mitt förra inläggs kulbanegrejs-film börjar spelas upp som bakgrundsmusik i hjärnan direkt man försöker fokusera på hur man ska bete sig för att derivera när det är rottecken, absolutbelopp och bråkstreck med överallt i ens funktion? Medans ni försöker klura ut svaret på min fråga till er så måste ni låtsasnynna på kulbanegrej-låten. La-la-laa-la-laa-la, la la la laa la la-la.

Eftersom det är stört omöjligt för er att lista ut svaret under så stor psykisk press som denna melodi framkallar så ger jag er facit: Ungefär lika enkelt som att slicka sig själv på armbågen. Det kan ni få pröva att göra utan att tänka på låten.

Nicola skickade en länk till en potentiell julklapp åt mig. En New Techno Gears Marble Mania Extreme Tower Track Run. Det här kan mycket möjligt bli den bästa julen någonsin!

Semi-död trana.

Seriöst?! Är det någon som blev förvånad över att det är japaner som ligger bakom det här? Dom är fan övermäktiga oss på alla plan! SNÄLLA! Ge mig på tok för mycket fritid och en massa bråte! Jag vill bygga häftiga maskiner! Nuuuu! Det är förresten enligt min mening ascoolt att jag har massa meningar i det här inlägget, men inte en enda punkt! Yeah! Jag är awesome! Det är du med! We are all awesome! Piltre!

LIVSLUST! =D

Efter en hel veckas matematikstudie är jag äntligen något så när fri från allt vad epsilon som är större än beloppet av f(x) - L heter. Det firade jag med att skaffa ett account på nyöppnade musikmojängen Spotify. Det är lite som iTunes, fast istället för att lägga in sina egna mp3or i sitt bibliotek, organisera dom och göra playlists så streamar man dom från internet, plus att man kan dela playlists med varandra, vilket är lite coolt. Det är så coolt att jag ska be er att skaffa ett konto och hjälpa mig att styra upp en "happy happy"-playlist!

Om ni redan har ett konto, klicka bara på följande länk: HENKESPLAYLISTSOMÄRCOOL och börja styra och ställa =D

Annars får ni se till att fixa ett! H3h3, det är najs! =D

Tisdag = Bloggdag? ^^

Hej igen, det var ett tag sen sist (igen). Sen jag senast hörde av mig har jag hunnit med en hel del grejer. Ta ett djupt andetag och gör er redo att förundras! Jag har skrivit tenta konstant i sex timmar, festat på skolan, tequilarejsat mot ett par norrbottningar, blivit bjuden på en drink av en manlig moderat, klippt mig, varit på bio, köpt (och ätit) ett kycklingskrov på Frasses utan att ens vara hungrig, firat min systers 18årsdag, byggt en hemmabio, blivit sliten i håret av en 5-åring, läst en saga för samma 5-åring, lärt mig att plugga på riktigt, tvättat en flyttlåda kläder, köpt MINST ett kilo godis (och en knallpulverpistol), sett Sagan om Konungens Återkomst i på tok för fnissigt tillstånd, skrattat åt Lillen när han såg Sagan om Konungens Återkomst i ett sanslöst mycket fnissigare tillstånd, kört runt halva Skellefteå ett 10-tal gånger, softat med matte i princip ett helt dygn och snört ihop världens kanske godaste pastasås. Det fantastiska är inte att jag hunnit med allt detta, vilket man vid första anblick kan tro. Det är inte heller det faktum att föregående mening bara var fyra ord från att knipa titeln "Världens längsta mening, alla kategorier", utan det fantastiska är att jag inte känner mig det minsta trött. Faktum är att jag är så otrött att jag ska fara på IKSU och träna nu. Ha! Sug på den ni!

Tjo och tjim! ^^

En liten förklaring.

Jag bloggar inte för tillfället eftersom jag har fallit ned i den mörka avgrund av mänskligt förfall som är sista-minuten-pluggandet. Det är en orakad, mjukisbyxebeklädd, chipsätande och hör och häpna; kaffedrickande Henrik som författar detta. Men frukta icket, på torsdag återuppstår jag igen. Lite som Jesus. Fast med undantaget att Guds son knappast brydde sig om de faktum att man verkligen kan dra roten ur negativa tal om man bara tar i (höhö, matteskämt, lulz!") när han hängde där på korset med spikar genom händer och fötter, till synes övergiven av farsgubben. I ärligheten så gör jag inte heller det, men jag slipper träkorset och rostörnskronan iallafall. Hurra för mig! =D

Några svar på en tävling

Jag tyckte att det skulle bli så fult att skriva svaren på Nicolas lilla tävling i hennes kommentarfält, både för att det helt enkelt skulle se ihoptryckt och hemskt ut och att det skulle förstöra litegrann för nästa person som kände för att svara. Så här kommer dom jag listat ut i ett format som är lite snyggare och lite hemligare.

1. ... :E

2. Lagge Dubbelv - Du hade tid

3. Duffy ... En låt som kanske heter "Serious"? ^^

4. Hahaha, den här vill jag tacka Danne för: Rihanna - Pon De Replay

5. Kniv-José - Hjärtbitz

6. ... :E

7. Gym Class Heroes feat. Supertramp feat. Sångaren från Fallout Boy - Cupids Chokehold

8. Gyllende(?) Tider - Flickorna på TV2

9. ... :E

10. Jason Mraz - Den som han spelar samtidigt som han traskar ned för en gata på YouTube.

Nicke Speeeence!:O

Åhhh vad tråkigt att MGMT inte ville att jag skulle kunna lägga ut deras video till "Time to Pretend" här på bloggen. Det hade ju blivit en sån fantastisk färgexplosion som verkligen hade smält in. Synthslingan hade gjort alla jätteglada också. Men men, man kan inte få allt här i livet :E De senaste två dagarna har jag legat hemma och varit sjuk, så det finns inte mycket intressant att berätta om. Jag har sett en hel drös med filmer, trots att DVD-spelaren i min laptop inte på något sätt skäms över att den lever om när den spelar upp film. Jag såg igenom alla Flight of the Conchords-avsnitt en tredje gång. Jag åt chips. Jag till och med städade. Tänk vad mycket man hellre går igenom än att plugga.

Jag har även lyssnat jättejättemycket på Sufjan Stevens - The dress looks nice on You. Det borde alla göra. I can see a lot of life in you :] (just det, det var riktat till _DIG_, kära läsare)

Jag måste som avslutning få snöra in ett citat från en av mina klasskompisar, Björn. Förresten är Björnhalten på Universiteten runt om i Sverige 500% högre än i övriga vanliga Sverige, jag fattar inte det, alla känner minst 4 Björn, och så ska det fan inte vara. Hur som helst, han snackade om en tjej han träffat senaste helgen och lite filosofiskt säger han: "Alltså, hon var inte ful-ful, hon var typ expriment-ful... ungefär som något som Göbbels skulle ha pusslat ihop". När han sa det höll jag på att kvävas av skratt/kycklingröra.

Jag vill gråta.

Föregående inlägg har nog förstört mitt liv. Just nu är jag så arg att jag verkligen tror att det har det. VARFÖR ÄR DET FEL TYPSNITT OCH ELLER STORLEK PÅ TEXTEN NÄR JAG VERKLIGEN HAR GJORT ALLT FÖR ATT BERÄTTA FÖR JÄVLA KNEPBLOGGER ATT DET SKA VARA SAMMA SOM TYPSNITT, STORLEK OCH RADAVSTÅND SOM PÅ TIDIGARE INLÄGG?!11!1

Lägg till "och teknik som inte fungerar" i mitt förra inläggs parantes om hur matematik kan ta fram det sämsta i människor.

Säger det här dig någonting?

1
1 1
1 2 1
1 3 3 1
1 4 6 4 1
1 5 10 10 5 1
1 6 15 20 15 6 1
1 7 21 35 35 21 7 1

Svaret blir förstås ett korthugget och aggresivt "nej" (matematik kan locka fram den sidan hos människor). Du kan dock trösta dig själv med att du inte kommer att ha prov på det imorgon, och att om man utvecklar sifferserien här uppe så kan man få fram Sierpinskis Triangel, och den mina damer och herrar, påminner väldigt mycket om Triforce i Zelda. Är inte det en tröst så vet jag inte vad som är det. Jag kan till och med lägga en bild på tidigare nämnd tv-spelsartefakt här på bloggen. Mest för att illustrera det faktum att en påhittad symbol för visdom, mod och kraft är mycket häftigare än matematik, men även litegrann för att Tove klagar på att jag lägger upp för få bilder.

Det blev visst ingen bild, eftersom att Blogger knepade sig med uppladdningsfunktionen. Men om ni klickar på ordet "Disco" så kommer ni få se den. Den rör till och med på sig, vilket förhöjer häftighetsfaktorn ännu mera! =D

DISCO!

Ett blogginlägg om en liten fest och lite annat.

Fuck yeah. Då var det on, på riktigt. Nu är jag student på riktigt och allt vad det innebär. Igår hade vi insparkssittning, och precis som väntat blev det en minnesvärd kväll. Jag hade volume-boostat hår, bjöd min bordsdam (och mig själv) på Cosmopolitan, sjöng "Färger i en vind", dök i buskar och vinglade hem vid fyra-tiden på morgonen. Disco disco, helt enkelt! Just nu sitter jag och väntar på att min korridorspolare Johanna ska knacka på, vi ska fara på Folkkök, ett enligt henne väldigt mysigt och trevligt ställe där man kan köpa veganmat för den astronomiska summan 20 kronor. When in Rome likzom. Förhoppningsvis kurerar vegankäk bakfylla lika bra som en jättepizza på Dallas.

För övrigt så är det kung att Nicola bestämt sig för att komma hem snart. Happy happy!=D

Knack knack nu. HEJRÅ!

Paint-gurun slår till.

GZ DD, U ROXX! =D

Stoppa pressarna!

Jag chockar världen, eller rättare sagt min ytterst begränsade läsarkrets, med att skriva två inlägg samma dag. Ni kan plocka upp hakan från golvet nu, den kan komma till användning någon gång i framtiden och det ser faktiskt inte speciellt hygieniskt ut att ha lösa kroppsdelar spridda runt omkring sig. Då är det bättre att göra som jag och sprida kläder istället. Fast nu har jag ju det faktiskt städat "här hemma". Det känns konstigt att säga sådär... Och med sådär menar jag både att där jag sitter nu, i mitt studentrum på Ålidhem, faktiskt är "här hemma", och att jag faktiskt har det städat. Knaasibaas på alla nivåer.

Så. Nu har jag slagit något sorts bloggrekord. Totally awesome! =D

Dammplask och grejz!

Det är en självuppdaterande blogg som jag ska uppfinna. Så, då hade jag min framtid säkrad! =D I förrgår byggde klassen en flotte av en massa SJ-pallar, frigolit, en halv soffa och världens kanske fulsnyggaste lampa i aktern.

Igår sjösatte vi den i Universitetsdammen, lagom i tid för den årliga tävlingen "Dammplasket". Jag har aldrig känt mig mer som en student, på gott och ont. Vi lyckades hålla våran flotte flytande till slutsignalen gick. Props till oss. Vi lyckades även sänka tre motståndarflottar, vilket i slutändan blev en redig samling av krigsbyte. Props till oss. Men det bästa av alla var att jag knappt var blöt när den feta damen sjöng. Mest props till mig för det. Alla som ramlade i drickat doftade svagt av sur dybotten hela dagen.

Skynda sig till skolan nu.
PEACE, LOVE & UNDERSTANDING!!11

Återfallsbloggare.

Ordet "återfallsbloggare" borde införas i svenskan, eftersom det känns som att 90% av alla som skriver en blogg gör det periodsvis. Nog om det (titta så kort och koncis jag kan vara! =D). Jag har alltså flyttat till Umeå, någonting som de få läsarna som vet om den här bloggen redan vet, men jag tyckte det var på sin plats att iallafall skriva det. Mina första veckor i denna nya stad har i princip varit en enda stor röra av vin, människor, algebra, mera vin, mycket mer människor (några i förskräckliga studentoveraller) massa skratt, glädje men även en pytteliten touch av bergmående. Programmet jag hoppat på är iallafall det rätta programmet för mig, vilket känns riktigt bra, och förhoppningsvis så växer även klassen på mig =)

Hur som helst, en lite längre lägesrapport kommer snart.

Saknar er alla kära vänner.

Första valborgs i Sverige på 4 år.

Shit azzå!1 Det här blir den första Valborgsmässoaftonen på 4 år som jag inte firat i en av världens bästa städer, nämligen London. Hur ska detta sluta? Med tanke på att jag sitter i solen på balkongen med pappas laptop, har blandat till ett substitut till Vanilla Coke (vanlig Coca-Cola och Galliano) och lyssnar på dansk pop medans jag väntar på Lången så är utgångsläget relativt bra =D

(Ni kan också få lyssna på lite dansk pop, allt ni behöver göra är att trycka på "play" här nere)

Då vare on!

Jag var tvungen att lägga in fortsättningen på skatevideon jag nyligen la upp introt till. Låten spelar jag hela tiden när jag är hos Tove (eftersom jag inte har den själv och min iPod har efter nästan 4 år trogen tjänst kolat vippen). Att Mike Mo Capaldi är en sjukt clean skatare gör inte saken sämre. Det är farligt med såna här videos. Man kan ju bli allt för taggad, men som tur är skiner solen och enligt uppgift så sopas även gatorna för fullt. Longboardsäsongen har börjat. Det är on.

Låten är förresten Arcade Fire - No Cars Go. När ni ändå är igång och letar och lyssnar så kan ni snöra in en lyssning på "Keep the Car Running", även den av Arcade Fire. Snälla Way Out West, boka Arcade Fire!

Inlägg nummer 47

Ja, god morgon och tjena sa Kojz! Jag sitter just nu i Luleå, hemma hos världens bästa Lunne och lyssnar på Say Anything och Jack's Mannequinn. Även om jag hade varit bakis efter gårdagens bravader hade livet varit en dans på rosor. Nu är jag ju inte ens det, så man kan säga att läget kan graderas som en elva av tio. Som grädden på moset ska vi tydligen traska och klämma en burgare, sen glida in på Luleåspexets premiärföreställning. "Yeah, baby!" är allt jag har att säga =D

HAN kommer med solsken!

Och då talar jag förstås om mannen med det stora S:et: Skattmasen! Mina uppskattade 3000 i restskatt visade sig vara 3989 kronor, rätt ned i Herr Hanssons ficka. Tack för den, Skatteverket! =D

Han kommer med solsken...

... Eller så inte. Nu har jag bildbevis på att vädret jävlas med mig. Natten till den 18e Mars landade vi i Sverige. De gula och gröna fälten visar vart det är vår, sol, glädje och enhörningar som springer omkring. De blåa visar var det är, citat Johan Glans; "Mörkt som i en säck, och kallt som i en isbjörns rövhål".

Bilderna är saxade från SMHI.se

Piltre NRLND

På min födelsedag för ganska exakt två månader sedan pratade jag över webcam med min mamma och min pappa. Jag ställde den klassiska tråksvenssonfrågan om hur vädret var hemmavid. Mina älskade föräldrar/sponsorer skrattade hjärtligt och sa att det i princip var bara vägar ("bara" som i "rumpan bar", Sverige bestod inte av enbart vägar), solen lyste och att jag i värsta fall skulle få se en halvsmält snöhög när jag kom hem i mitten av Mars. Det var helt enkelt vår, baby. Mitt alldeles nyblivna 20-åriga hjärta slog glädjevolter. Idag är det den 10e April, och mitt hjärta har blivit 2 månader äldre och så även jag. Utomhus blåser det huggorm, snön ligger kolvit på marken och jag fick till och med skrapa rutan på bilen imorse. Kom igen, vafan är dealen med det? DET ÄR APRIL! Knäppa knäppa väderlek, stop fucking around with me.

Sprillans Ny - Kniv och Gaffel

Dongeliding i stugorna.

Nu är det alltså lördagkväll. Det är första helgdagen på många många veckor som som jag inte gör någonting speciellt med någon jag tycker om. Till råga på allt så funkar mitt internet sisådär. Suck. Så är det när man måste slita för brödafödan och har tvivelaktig teknikutrustning i hemmets lugna vrå. Kvällen ska ägnas åt att dricka ett halvt glas rödvin, lyssna på Brand New och spela lite Gameboy. Det blir en väldigt kort kväll dock, imorgon ska jag upp och kriga, hjärja och styra litegrann i fruktavdelningen på Willys, tummen upp för den :E Jag har förresten fått någon knäpp och bestämt mig för att jag ska börja springa minst 3 gånger i veckan, hur jävla dumt låter inte det? Tove har klagat på att det är för få bilder på den här bloggen, och självkär som jag är ska jag bryta denna dåliga bloggvana med att lägga ut en bild på mig själv när jag posar som värsta black metal-sångaren! Bakom kameran stod Alexander Fyrdahl, på uppdrag av rockfoto.nu.

Ni kan kalla mig Tor Vargdräpare.

Dom pratar om nåt underbart, jag är där, jag kan berätta.

Ska man göra en bloggcomeback ska man göra det med stil. Därför tänkte jag inleda med två videoklipp som taggar igång mig för tillfället.

Klipp nummer ett får mig att komma ihåg att vägarna håller på att smälta fram, vilket innebär att jag snart får pröva min nya longboard, hur bra musik M83 gör och hur coolt det är med saker som sprängs i slowmotion.



Klipp nummer två får mig att förundras över hur skånskan ibland kan vara en av de bedrövligaste dialekterna någonsin, men när rätt person framför den så kan det vara helt fantastiskt underbart. Det får mig även att inse att Umeå Open och allt som hände i Umeå var sjukt jävla kul, och att religion kan vara ofrivilligt tokroligt.

"Dom pratar om något underbart

Jag är där, jag kan berätta
Stort, större än jag någonsin trott
Det snurrar i min skalle"

Nu ska jag bli en liten sovare, tjarå.