You know I love me some snabb glad poppunk, alla sorters TV-spel, urflippade randomgrejer och färgexplosioner. När man kombinerar allt detta får man det här:
Jag är fortfarande inte riktigt återställd efter Luleå (rubba sömn-, näringsintags- och kemikalier-i-blodet-balansen sådär är inte hälsosamt), men jag går omkring med ett jätteleende på läpparna ändå.
jag har varit hos daniel idag
han bor i lule och vi åt kött
sen såg vi en film om en kille och en tjej
hon var söt och skrattade
sen blev det fajt och de pussades
mina vänner är fina
det finns kakor och glass kvar
och kött
hejdå
henrik hansson
Sitter på bussen mot Luleå nu med Skojarn by my side. Våran busschaufför kan vara det tapigaste någonsin, hela hans uppenbarelse är bara förvirring. Förvirring och åter förvirring. När jag skulle betala tittade han på mig i 5 sekunder, tog mitt kort och frågade om det hade chip (en snabb okulär besiktning av mitt kort hade kunnat ge svar på den frågan). Sen gick han bak till mitten av bussen, drog fram en kortläsare och frågade "hur mycket brukar du betala?". Jag hade ingen aning, så jag chansade på 114:-, vilket han (efter många flackande blickar) slog in. Sen gick han fram igen, och upprepade exakt samma procedur för Kojz, fast med inslag av mer förvirring, förstås. Sen har det bara fortsatt, kommer med mer uppdateringar om jag inte blir åksjuk.
Jag gick förresten med t-shirt mellan IKSU och skolan idag. Åzm i min imo.
