Humorkurvan dippar.

Klockan har just krupit förbi 17.00. Jag programmera fortfarande och blodsockret börjar bli väldigt väldigt lågt, och därmed tycker jag att allt är lite extra roligt just nu. Att fnissa för sig själv är en nöt, speciellt när det sitter utbytesstudenter och tittar snett på en för att man gör just det.

Som en spin-off på förra inläggets "Obs! denna bild är ett montage" haxxade jag denna bild i Paint (det var en sjuk ansträngning).

Jag känner mig så fruktansvärt rolig just nu. Frågan är bara om jag kommer göra det imorgon när jag ser det här inlägget?:o

Programmering pwns.

Dagens schema: programmera och skriva labbrapport. Hela dagen. Ungefär såhär kommer jag se ut ikväll.

(obs! bilden är ett montage)

Dagens coolaste grej

The Wand Company <- En lite för häftig universalfjärrkontroll, utformad som en trollstav. Istället för knappar kan den känna igen 13 olika moves som alla går att koppla till i princip alla funktioner som vanliga fjärrkontroller har.

Scenario 1:

Du kommer hem från skolan, glad i hågen, gör dina moves och säger "Lumos". Ljusen tänds och du känner dig awesome.

Scenario 2:

Du sitter på ditt rum och lyssnar på klassisk musik. Helt plötsligt får du för dig att börja dirigera i luften. Självklart så har du ställt in så att volymen ökas när du gör stora rörelser, och minskas när du gör små. Du känner dig som Anders Berglund (vilket kanske inte är så coolt).

Scenario 3:

Two and a Half Men börjar på TVn. Du plockar upp din trollstav, viftar med den och skriker "Avada Kedavra" i vredesmod. TVn stängs av och du mår gott i själen.

och listan den går on and on, on and on :p

New dogs, new tricks

Hej omvärld, jag har köpt ett nytt objektiv till min kamera. Det firar jag med att lägga upp den första bilden jag tog med det. Nybörjartur is a funny thing :D

So Long, Astoria

(eller på Spotify om man är lagd åt det hållet)

Idag händer det. Jag och Skellefteå gör slut och flyttar ifrån varandra, och den här gången är det faktiskt på riktigt. Det senaste året har känts som en provisorisk lösning, lite som om jag bara flörtat med Umeå på skoj så där. Varje gång jag suttit i bussen och passerat mackarna på Söder, över Viktoriabron och fastnat i rödljusen vid Max så har jag känt: "Gud, så skönt att komma hem igen". Blä, jag vet inte vad jag ska skriva. Att vara sentimental i text är ju inte det enklaste.

Vad jag ville ha sagt var att jag har världens bästa vänner, att jag har haft världens bästa uppväxt i Skellefteå och att vi alltid kommer att ha alla fantastiska minnen tillsammans. Jag vet inte varför jag skriver det här ens. Ingenting kommer ju förändras, förutom att större delen av alla dumheter och vansinnesdåd kommer att utspela sig i Umeå istället för Skellefteå?

Hur som helst. Jag älskar er och jag önskar att ni alltid kunde vara med mig. Geografigränd 8Ds dörrar är alltid öppna!

"It's about the uncertainty of life, but the certainty of friends"