So Long, Astoria

(eller på Spotify om man är lagd åt det hållet)

Idag händer det. Jag och Skellefteå gör slut och flyttar ifrån varandra, och den här gången är det faktiskt på riktigt. Det senaste året har känts som en provisorisk lösning, lite som om jag bara flörtat med Umeå på skoj så där. Varje gång jag suttit i bussen och passerat mackarna på Söder, över Viktoriabron och fastnat i rödljusen vid Max så har jag känt: "Gud, så skönt att komma hem igen". Blä, jag vet inte vad jag ska skriva. Att vara sentimental i text är ju inte det enklaste.

Vad jag ville ha sagt var att jag har världens bästa vänner, att jag har haft världens bästa uppväxt i Skellefteå och att vi alltid kommer att ha alla fantastiska minnen tillsammans. Jag vet inte varför jag skriver det här ens. Ingenting kommer ju förändras, förutom att större delen av alla dumheter och vansinnesdåd kommer att utspela sig i Umeå istället för Skellefteå?

Hur som helst. Jag älskar er och jag önskar att ni alltid kunde vara med mig. Geografigränd 8Ds dörrar är alltid öppna!

"It's about the uncertainty of life, but the certainty of friends"